Ja herregud, man har inte roligare än man gör sig. :) Jag varken kan eller orkar riktigt återberätta hela den sköna fars som precis utspelat sig i vårt hem men såklart måste jag ju bara få skriva av mig en kort version.
Dagen poliskärlek började lite smått när vi är på väg hem från en husvisning i Stensjön och jag ser några killar klottra ner en husvägg medan den tredje håller utkik.
"-Vad i..!?" Den härliga gamla rastvaktsådran i mig från lärartiden väcktes genast till liv. "-Henke! Såg du det där?? Han stod och höll vakt ju!"
Min kära sambo är lite svalare i tempramentet än mig så han nöjer sig med ett: "-Mm, det såg ut så."
Men rätt ska vara rätt och Åsa ringer givetvis Polisen (nej, inte 112 även om det är ganska förvirrande ibland eftersom de säger "vid pågående brott - ring 112" när man ringer till det vanliga numret, men skit samma) och jag känner mig både viktig och nervös varje gång man får prata med ledningscentralen. (Ändå kan jag inte låta bli att tänka på Nalle Puh och hans gäng när de åker till månen i en skokartong varje gång jag hör ordet. Ledningscentralen, kom. Kom in, Nasse, kom.) So much för min spänning iallafall. Därefter var ett Maxibesök och en svampsoppa det mest spännande på agendan för kvällen.
Men slutar polisäventyren här för Casa Delsjövägen? Icke. Lite förvånande men o så mycket roligare är när Henke hakar på måndagens ringa-polisen-trend på kvällen. Han kommer in från garaget vid 22-snåret och säger att det är nåt skumt på gång. (Inte med en helt lugn aura omkring sig om jag får jag tillägga.) Han berättar för mig att grannens (på övervåningen) flyttlass kommit tidigare idag och att det nu när han var ute såg att lamporna plötsligt släcktes och att det istället börjat flacka omkring ficklampor i lägenheten. Men de blivande hyresgäseterna har vi fått reda på är en familj från Peru som skall jobba för Volvo under en period och de skulle oss veterligen inte anlända ännu.
"-Va?! Nämen Henke, du måste ringa polisen. Det är ju jätteskumt!" säger självklart lilla miss ordentlig från köket.
Och det är här det roliga börjar. Henke ringer faktiskt. OH MY GOD, tänker jag. H e n k e ringer. Då är det verkligen på allvar. När Henke ringt sätter han sig och kollar på TV. En hyfsat normal handling kan jag tycka. Jag? Tja, jag drar ner varenda persienn i hela huset, släcker alla lampor som jag tror kan ge siluettbilder mot fönstrena, sänker ljudet på TV:n och går in till Ebbe för att - antar jag - vakta. Plötsligt antog jag skepnaden av typ Tubbs i Miamai Vice med alla sinnen på helspänn. (Precis som inbrottstjuvarna skulle säga: "-Förresten, jag tror jag hörde en halvgnällig unge med typ bronkit på nedervåningen. Snälla kan vi inte ta honom också?" Föga troligt.)
Det anländer inte mindre än tre polisbilar - en vanlig och två civila, sju poliser och två hundar till lilla trädgården på Delsjövägen. Hoppsan. Och för er nyfikna så kan jag informera om att japp, poliserna gör precis som i filmerna när de plingar på: De visar sin blänkande bricka i ett ögonblick innan de släpper ner den i bröstfickan. Ser man på. Filmerna är sanna. Polisen Jocke pratar lite med Henke och Henke förklarar ännu en gång vad han sett. Och jag? Tassar fram som nån slags sällskapssjuk collie och lutar mig mot dörrkarmen i min morgonrock och liksom bara stirrar på Henke och denne Jocke. (En cigg i mungipan och några papiljotter i håret var nog det ända som fattades för den där bilden av grannkärringen som bara ääälskar när det händer saker för då blir det skvalllllller.. Mmm.)
Jocke tackar för infon och säger hejdå. Vi hör en massa trampande upp i trappan och flera mansröster som ropar. För att vara min papiljott-image trogen så gör jag givetvis vad vem som helst skulle gjort. Lägger örat mot dörren. Såklart. Men det hade jag inte behövt för nu ropas det. Högt.
"-Polis! Öppna dörren!"
Tystnad.
Mummel.
Dörr som öppnas.
Mer mummel. Svårare att höra. Jag får anstränga mig. Sen klarnar det genast när en försiktig röst säger:
"-Yes, I am from Peru." "Yes, that's right we have no light."
Shit majbritt. Aj. Tja vad säger man då som god granne? "Välkommen till Sverige! Såhär gör vi alltid med folk som flyttar in efter klockan tio på kvällen. Hade det varit på morgonen hade vi skickat pikétstyrkan." Nej usch, stackars familj. Så nej, jag blir inte särskilt förvånad om det skulle hänga en ballong på vårt dörrhandtag imorrn med texten: "Tack för att ni bryr er!"
Men kanske inte från grannfamiljen då. Snarare Sverigedemokraterna.
Imorrn är det jag som köper blommor. Bukett modell större. Operation neighbourlove is ON.
Night night /Å
