Flyttbävan..

Långsamt långsamt smyger den sig på.. Flyttångesten. Eller, nä, ångest är ett lite väl starkt ord - oviljan snarare. Men ändå. Seeegt. Jag vet inte om det finns fler som är som jag men jag blir liksom nästan handlingsförlamad när det ser ut som ett smärre bombnedslag runt omkring en..

Det är också vid sådana här tillfällen man märker hur mycket skräp man sparar på! Typ gamla datorer.. Hmm.. Nja, men jag kanske kommer behöva nån av den informationen som ligger lagrad i just DEN datorn längre fram.. (Helt seriöst - hur viktigt skulle det ens kunna vara?? It's not like I work for NASA.)

Jag är övertygad om att det finns massa käcka människor som är fantastiskt duktiga på att flytta fullkomligt organiserat och utan minsta besvär, men jag är ICKE en av dem. Konstigt egentligen, för när jag växte upp var jag liksom känd bland vännerna för min totalkontrollerade pedantordning i mitt rum och mina lådor..? (Visst låter jag som en charmig kompis..? Hehe..) Men nu är den sidan är gone with the wind. Fet-gone.

Kan ha med det faktum att jag blivit mamma att göra kanske. Och nu menar jag inte att jag fått amningshjärna, blivit disträ eller liknande (inte mer än innan alltså) utan mer att det faktiskt inte ALLS är lika kul att ha (korrektion: f ö r s ö k a ha) ordning på saker och ting när man med 110% säkerhet vet att en liten ligist ;) följer en uti minsta fotspår med den enda och starkt målinriktade intentionen att helt enkelt bara "undo" allt man tagit för sig 15 sek tidigare..

Lösning? Do nothing.

Saves us all time and hassle och frigör en del tid som man faktiskt kan göra andra roliga saker på! (Typ leka dra-sjukt-hårt-i-håret-leken eller dra ut sladden till datorn/TVn/fönen/whatever-leken eller.. ja, ni fattar. Men ändå - KLART mycket roligare! :)

Rapport om lyckad flytt eller totalt sammanbrott utlovas framöver.

Natti Natti /Å