Röstblogg nästa..?

Efter en natt av förgäves letande efter välling+flaska in case Ebbe skulle vakna vrålhungrig (hände dock aldrig - flyttpizzan måste gjort susen ;) fick det bli en blixtvisit till affären nu på morgonen. Bara det att vi skulle lämna tillbaka lastbilen och möta köparna till lägenheten tja, i stort sett snudd på samtidigt.

Alltså, för att kunna återberätta känslan av denna parodi skulle jag önska att jag hade en röstblogg (till MÅNGAS fasa - jag vet ;), men i korthet skulle jag bara kunna konstatera att stress i n t e lönar sig.

Fatta hur mycket folk det är på ICA skärtorsdag förmiddag. Ok, självscanning ett måste för att undvika köer. Ebbzon i vagnen innebär ett smärre träningspass när man försöker gena och skynda förbi alla andra folk. En snabb raid i barnmatshyllorna och sen skarpt sikte på kassan.



Jag hänger ifrån mig scannern och hugger en terminal: "Har alla varorna gått bra att scanna?" står det på skärmen. Ja ja, jag står och hugger in pekfingret på den gröna fyrkanten. Eller vänta..? Nää just det ja.. Hade ju för fasen inte scannat en enda pryl. Stön.

Nya tag. Efter ungefär hundra om och men (och tre ursöta butiksanställda som är engagerade i min "kris") så lyckas jag gå vidare med köpet. Och vad händer då? But of course - ta da dam tam tam taa - avstämning! :)

Lesson learned. Stressa inte. Beställ en extra pizza.

Peace. /Å