Det man inte har i huvudet.. kan inte vara så viktigt?

Förutom de absolut ljuvliga deltagarna på min onsdagsklass är brudarna i repan ett av de absolut största nöjena som mitt veckovisa besök till Sportlife Almedal bjuder på! Glada, småtykna ;) och jäkligt kärleksfulla! My kind of ladies.

Nu efter klassen var ett besök på mitt kära ICA Maxi (ja jag GILLAR att åka och handla på Maxi :) inplanerat, men det blir svårt utan plånboken som jag tydligen glömt, så det blir bara till att köra hem och börja om. Det lustiga är att jag kom ihåg att lägga ner både min minihårspray och handskar (eftersom jag alltid tycker det är så kallt bland kyldiskarna - och nej tack, säg inget) så man undrar ju om hjärnan verkligen är rätt programmerad alla gånger..

Sen blir det hem till soffan och läsa Mia Skäringers "Dyngkåt och hur helig som helst" ikväll, som jag lånat av Hellan.

Och efter min utläggning om hennes rosa ådra igår var jag bara tvungen att sno en bild på henne idag när hon var och lämnade boken - UTAN ETT ENDA rosa plagg på sig?!? Was??


Läste hon min blogg igår tro.. Hm. (Kanske man idag ska prova att skriva att hon alltid har så himla mycket kläder på sig jämt för att se om man har turen att få se denna skönhet i tubtopp och minikjol spatserandes på stan imorrn..? Försöka går ju. ;)

Pöz /Å