HUR kul som helst..

Eller ja, med kul menar jag mera lustigt. Eriksson har l ö p t r ä n a t. Nej, det var en fet överdrift. Joggat är nog närmre sanningen. Jag tänkte: Why not? Alla andra verkar ju tycka det är så hiiimla kul.. Så på med hela Nike-kitet och iväg! (Jag erkänner att jag helt säkert fick mer endorfiner av att mina knallrosa Quick Sister-dojjor matchade min tröja PERFEKT- än hela träningsupplevelsen som helhet just idag..)



Och som jag förstått så gör alla riktiga löpare gärna en sammanfattning av passet efteråt. Så här kommer min (man vill ju inte vara sämre):

Beger mig iväg men får göra ett snabbt stopp efter ca 100 meter då örhängena dinglar alldeles för mycket och får stoppa dem i fickan. Outfiten genast decimerad vilket förtar lite av glädjen, men strunt samma jag kör vidare. Efter ca 500 meter kommer jag ihåg varför man ska ha musik när man springer. Andningen är inte så ball att höra om och om och om igen. Jag försökte hitta om jag var bekvämast med att andas in på två steg och ut på två steg, eller kanske in på tre och ut på ett. Bestämde mig för två/två. (Fatta hur tråkigt jag hade redan då eftersom detta tydligen var mitt största nöje för stunden. Andningsmatematik. Tjena.)

Jag sprang vidare utan större problem och började fundera på om jag kanske inte skulle ta en sväng förbi NK imorrn och treat:a mig själv till en ny klänning! Japp, så gör vi. Mycket bra idé av mig. Gick bra att springa nu! Men säg den lycka som varar. Så fort jag råkade tänka på hur långt det var kvar hem så blev det astråkigt. Och jobbigt. Jag försökte sedan kolla in omgivningarna lite för att inte tänka på vad jag höll på med men blev bara sugen på att stanna och promenera för att hinna se mer av de glassiga villorna. Sista femhundra metrarna höll jag på att storkna kändes det som.. Oh my gaaaaad! Kan inte någon bara sätta på typ Ring the Alarm med Beyoncé?? Gärna den sköna mixen som var på en BODYJAMrelease för ett tag sedan. Thanx.

Äntligen hemma! Satt ner i två minuter, hämtade andan och insåg att denna runda förmodligen inte ens klassas som ett LÖPträningspass, så jag gick och körde igenom andra halvan på 53:an - "Tha Maddest Dopeness Eva". (Ja, självklart satte jag på mig örhängena först. Det får ju finnas gränser. ;) Tacka vet jag daaaaans!

Hoppas du hade en skön träning idag!

Blinglovin' /Å