tisdag 1 augusti 2017

Älskade kaos..




Oh my. Detta med sömnen upptar mig just nu. Maaaaj gaaaad vad det är högst crucial att få sova på nätterna. Alltså HUR överlevde man förr i tiden när man helt enkelt prioriterade bort sömn till fördel för festande?! Jag gick liksom bara glad i hågen direkt från krogens stängning till jobbet som frukostvärdinna på Scandic Crown i Göteborg, tog en dusch, på med lite ny mascara oh den kycklinggula jeansskjortan oh körde igång. Nemas problemas liksom! Minns att jag tom tyckte det var KUL! Gode gud. Jag vet jag vet - jag var u n g. Nu är jag gammal. Big difference. HUGE. 




x














Inatt var det sån fars på vår övervåning att jag tycker det är synd att ingen bevittnade det hela. Lillan knorvar, skriker, skrattar, bajsar, äter, snuttar, gosar och tittar konstant. I stort sett a l l t förutom att sova längre perioder. Gaaaaah!! Sedan att vi dessutom märkt att hon inte gillar när allt är tyst, mörkt och stilla gör att vi dessutom ligger som två idioter i ett ljust sovrum, TVn rullar på med filmmaraton på nästintill högsta volym med två rödögda vuxna som desperat försöker intala sig att ligga still är detsamma som att sova. Allt medan den lilla trekilosklumpen i mitten snusar sin bästa skönhetssömn. När vi varvat denna parodi med amning, flaskmatning, blöjbyten och hyssning, gullning och gungning mellan 24 och 04 somnar hon ääääntligen oh vi dyker utmattade ner bredvid och dreglar på mindre än en millisekund. 

Men säg den lycka som varar. Plötsligt hörs en annan röst lite avlägset som säger: "Hallå? Vem är det?" Följt av små fötter som smattrar som kulsprutor mot golvet i riktning mot vårt sovrum. "Det står en man i mitt rum och vinkar!!" tjuter Ebbe samtidigt som han hoppar upp i sängen och landar lagom avvägt med lika delar tyngd på mitt snittsår och mjölkstinna tuttar. Aj. Så nu var vi fyra i sängen. Skönt. Och jag började långsamt känna att jag nått det där stadiet av att ha blivit väckt för många gånger. Att liksom känna sig - helt förrädiskt givetvis - pigg. Som att det liksom är slutsovet. Kl.04.56. Nej nej nej. Detta går inte. Jag går helt enkelt därför och hämtar en tältsäng. Är kanske inte jättediskret när jag slamrar in den i sovrummet så Marcus, som precis avslutat sökandet av vinkande män i Ebbes rum (med golfklubban i högsta hugg), väcks återigen och kommer upp och fäller upp sängen åt mig. Sen fick vi äntligen sova lite. Eller nästan iallafall. Ebbe hade bara en mardröm till, så vi fick byta plats. Lillan skulle amma. Båda brösten. Och bajsa mastodontlass. I plural. Men sen. Då sov vi. I m i n s t en hel timma. 

Nu på g till Varberg för mys med kusiner och njuta av en av denna sommars sällsynta soliga dagar! Solen går ner kl.21.27 idag. Hoppas vi hinner. 





Andas. /Å

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar